Det gick ju bra
Hemma från stall och mathandling nu, är ju helt suveränt att gå runt i matbutik i stallkläder liksom ;)
Blev som sagt en skrittvända i skogen med Affe, normalt sett så kan han vara lite smådryg när han vilat flertalet dagar och sedan ger sig ut själv.
Men han skötte sig faktiskt superbra, var tvungen att arbeta honom lite stundtals för att han skulle hålla sig fokuserad, men överlag verkade han väldigt nöjd med att få komma ut och röra på sig :)
Eller nej, riktigt så lätt gick det ju inte ;)
När vi passerat kurvan bakom älgpasset, som syns på bilden,får Affe syn på något extremt farligt.
Hoppar åt sidan så han går ner med frambenen utanför den plogade vägen och inte är det då så att han backar upp på det plogade igen.
Utan istället kastar han sig ut och därmed ner i diket och försvinner nästan helt, jag kastades ur sadel och släpades efter Affe någon meter innan jag insåg att det var bättre att släppa taget om tygeln.
Tyvärr gick det fortare för honom att kämpa sig upp ur diket, så när jag väl kom upp på vägen var han redan påväg hemmåt, lugnt joggandes ;)
Det postivia med snö är iaf att man landar mjukt ;)
Försökte ringa till mamma som stod och mockade inne i stallet, för att förvarna att Affe troligen var påväg hem själv och att hon skulle gå ner på vägen för att se till så han sprang upp på gården och inte fortsatte ut på stora vägen - tror ni honom svarade, självklart inte.
Så jag fick snällt ringa till stallägarnas hemtelefon - awkward!
Hehe, men Affe hade lugnt kommit joggandes upp på gården och fram till lille Frejs, medans jag fick gå hela vägen hem xD
Red en kort bit till innan han fick gå ut i solskenet i hagen igen.
Båda poppisarna fick njuta utan halstäcken!! :D
Maria
Haha.. Affe då ..
Men sååå roligt är det inte att behöva gå hem ..
Cane gjorde lika när Martin provade att rida..
Kolla Mamma jag travar hann han ropa sen dratta han i backen å Cane travade hem :-S
å vi fick oxå jogga hem ...