Namn: A Family Affair
Kallas: Affe, Bufflo, AffeBaffe, Baffilusken, Muppo, Baff mfl mfl.
Född: 19 maj 2005 - alltså 5 år
Ras: Vbl.travare
Mankhöjd: 165cm
Färg: Svart
Tecken: Inga
Uppfödare: Jan-Axe Näsman
Ägare: Jag har honom, men vi har inte skrivit över honom på mig ännu..
Tävlingskarriär: Trav ; 7 starter, 0-1-0, 12.800kr insprunget med ett ynka rekord på 18,6m
Härstamning:


Allmäninfo/Historia:
Första gången jag såg Affe var en tidig morgon när jag kom till jobbet och undrade vad det var för skit som de släpat in i stallet.
Han stod i ett hörn och hängde, verkade inte märka att jag kom in i det annars tysta stallet och jag hängde över gallret för att titta på honom.
Han såg ut som ett förvuxet föl i kroppen, men var bara ett skelett inte en knutta fett el. muskler, ja man såg alla revbenen., och utslag/kala fläckar över hela kroppen.
Han var hingst fortfarande, men vi gick flera kilometrar till hagen med honom i vanligt grimskaft och han bara gick och hängde, tittade knappt på andra hästar.
Men ändå stressad till tusen.
Han betedde sig som om han fått ta emot väldigt mkt spö/slag i sitt korta liv, så fort man höjde rösten lite eller var lite för snabb i rörelserna kastade han sig åt sidan och började skaka..

Han var jättesnäll att köra, men lite harig.
La på sig lite hull och blev senare kastrerad.
Efter kastrationen började han bli dryg, vi blev tvugna att sätta stigbett på honom kunna ta ut honom i hagen. 
Vi red in honom och sedan började jag rida galoppintervaller med honom, helt underbar att rida.
Han började få bättre självförtroende o ryckte upp sig lite och startade någon gång.

Under defileringen till ett lopp han skulle starta i får han något fnatt och börjar toksparka, självklart stryks han från loppet.,
Efter det började problemen hemmavid oxå, han fortsatte och sparkade vagnen åkte på och vi vågade inte köra honom längre.
Det gick fortfarande bra att rida honom, men en dag när var ledig hade han tydligen slängt av C.
Jag red två gånger till sedan drog han iväg och slängde av mig med.

Då bestämdes det att det gick inte att ha en sådan häst längre, han var ju farlig för både sig själv och oss som jobbade i stallet.
Så det skulle bli slakt för hans del.
Vilket gjorde mig rätt ledsen/upprörd och av misstag slängde jag väl ur mig att jag kanske skulle kunna ta hem honom efter att det skojast lite om det.
Helt plötsligt lastades Affe ut ur hästbussen hemma hos mig, nu var han min!
Vad hade jag gett mig in på egentligen??

Började rida honom sakta men säkert, kanske 2-3 ggr i veckan samtidigt som han gick på bete.
Vi började träna för samma tjej som jag och Pelle tränade för.
Affe blev finare och finare i kroppen och mkt bättre att rida.

Nu har jag haft honom i 1 år och 1½ månad och han är jätte lugn.
Härlig att rida, även fast han tänker för mkt ;)
Går som en liten snäll vovve bakom mig när vi är ute och går och det börjar gå att ställa honom lös.

Lite bilder, gamla först o nya efter.. - har inga bilder från första månaderna, tyckte inte det var så mkt att foto, inte roligt att se heller..

Fick ett önskemål om att få veta lite mer om mina hästar, och eftersom de två är mitt favoritsamtalsämne så varför inte, så jag skriver ett inlägg om dem :)
Får väl se om någon orkar läsa igenom allting xD

Namn: Pelle Major
Kallas: Puppen, Pluppas, Pupi, Pelle, Bääzh, Pupi mfl. mfl
Född: 20 april 1991 - alltså 19 år
Ras: Vbl.travare
Mankhöjd: 157cm
Färg: Brun
Tecken: Vit innerballe v.fr., bruten vit kronrand och vita ballar h.b., vit kota v.b.;
Uppfödare: Barkewall, på Öland
Ägare: Pappa 1995-2000, Jag 2000-Nu
Tävlingskarriär: Trav ; 52starter, 3-8-5, 250.900kr insprunget med rekorden 15,2k 16,8m 17,0l 16,2ak 16,8am 17,7al
Hoppning ; 1 start i stilhoppning på 20cm, 4 fel (nedslag) och ett 8de pris - 4 gången han hoppade och första gången han hoppade bana i sitt liv..
Hästamning:


Allmäninfo/Historia:
Min pappa köpte Pelle nere i Göteborg, tog upp honom till Gävle och satte in honom i träning hos S.Eriksson.
Han var opererad på grund av ett brott på griffelbenet då.
Pelle tränade på och startade lite då och då med helt godkända resultat.

Han fick en skada på ringbandet på v.fram och blev oxå opererad för det, men kom tillbaka till travet igen.
Hans travkarriär gick käpprätt åt skogen -98
Mitt under ett lopp, i starten och första sväng kommer Pelle i full fart med planer på att gå upp i ledningen.
Men precis när han är bredvid hästen som är i ledning bryter denne ut och Pelle får denns hjulmutter rakt in sin kota, den opererade, så skadan går upp och ett otroligt ful "sår"..
Veterinären tyckte inte det var någon mening med att operera igen, utan istället skulle vi prova med total i vila i ett par månader.

Vi hittade på en jättesöt gammal gumma med ett litet stall och en JÄTTEhage uppe i Hälsingland som Pelle skulle få stå hos tills vidare.
Gumman fixade allting med honom.
Vi åkte upp till honom ca. 1 gång i veckan och hälsade på honom.
1½ år stod han kvar där upp och bara gick i hagen och hade det bra :)
Men då började det ju oxå bli dags att sätta igång honom..

Mamma och pappa bestämde sig för att vi skulle hyra en stallplats och att jag och mamma skulle rida honom för att få upp konditionen och se om han skulle hålla ihop.
Jag måste erkänna att jag var inte överlycklig över beslutet - jag har alltid älskat travare eftersom jag är uppvuxen med dem, men jag tävlade ponnyhoppning, vad skulle jag då ha en gammal sketen travare till?!
Så på våren 2000 lastades han ur vid sitt nya hem, ett litet stall ca 2km från vårat eget hus.
Det tog inte många månader innan jag tröttnade på hoppningen och Pelle blev mitt allt! :)
Pelle visade inga som helst problem med sin kota, MEN jag och Pelle hade fäst oss så väldigt med varandra att pappa helt enkelt inte hade hjärta att ta honom ifrån mig - SÅ JAG FICK HONOM TILL MIN EGNA HÄST!!

De första 3-4 åren red jag bara i skogen, luffasde runt på olika skogstigar eller räsade i full fart. Jag älskade det lika mkt som Pelle och jag slutade då oxå att rida på ridskolan.
Det var så roligt för utöver de 3 vanliga gångarterna kunde han oxå tölt och pass och ett par till jag inte kan namnge.
Jag red inte en endast gång, de första åren, på den belysta ridbana som fanns på stallgården, men en riktigt mörk vinter med väldigt lite snö använde jag ridbanan för första gången! och jag började tycka att det var roligt.
Pelle var såå otroligt lättlärd att det tog inte lång tid innan han arbetade i korrekt form, lärde sig ryggning, skänkelviknar m.m.

För 2 år sedan blev jag erbjuden en plats för en tränare i Akademisk ridkonst/centrerad ridning/islandsridning.
Då föll alla bitar på plats!
Lite lätt uppskattat är han utbildad i dressyren till LA, men går oxå piaff och lätta byten.

Han är tränad att stå helt stilla vart jag än ställer honom, helt lös och är mer lik en hund än en häst ;)
Mitt liv vore ingenting utan denna underbaring!

Slänger in lite bilder - de äldsta först och nyare och nyare ju längre ner ^^,

Haha, jaa...vad tror ni? Western?




Monica har nämligen fått för sig att jag och Pelle ska vara med på nästa westerntävling, en E-tävling!!!
Jag som aldrig har tränat western, suttit i en westernsadel 1 gång och varit och sett 2 tävlingar!
Ja, jävlar...Monica får lägga oss i hårdträning isf, men jag måste säga att det skulle vara roligt :)

Idag på förmiddagen tog han sina sista andetag - världens underbaraste häst!
Han lyste verkligen upp vartenda ställe han var på, han visste att han var bäst, störst och vackrast och man såg det på långt håll.
Han kunde komma in i ett helt nytt stall med över 30 hästar i och på 2 minuter visste Alla de andra hästarna vem som var kung i stallet.
Självsäkrare häst får man leta efter!
Trots sina problem presterade han så otroligt bra och älskade det han gjorde.

Efter att ha stått med dropp o massa medicin i tre dagar gick det inte längre, de vet inte riktigt vad som var hela felet men troligen tarmvred och hans mjälte var förstorad..


Underbara Profit

12 maj 2001 - 19 juni 2010

Hoppas verkligen detta blev till det bästa..