Mina duktiga pållar!!
Är såå nöjd och stolt över båda mina hästar idag! :D
Pelle - Red på en massa olika stigar så vi tillslut kom fram till ridbanan i H-by.
Tränade mkt öppna och skänkelvikningar i skritt och trav.
Blev en del "start/stopp" trav-halt-trav-halt.
Han hade en jättefin lugn och högtsamlad trav, underbart att sitta ner :)
Tränade även lite på våran jog/g?heter det så? haha xD i vilket fall, det är inte våran starkaste sida..
Blev inte så mkt ridning på ridbanan faktiskt, när jag var påväg hem igen kom jag på att vi hade ju inte tagit ett galoppsteg ens - haha men jag var så nöjd så då fanns ju ingen anledning att fortsätta nöta :P
Affe - Tömkörde faktiskt idag(!)
Förra gången var väl typ i december...
Men han var så otroligt duktig, inget stress, inget krångel med att inte gå frammåt och låtsas att han inte förstår och framförallt - inga sparkar!
För första gången har jag även kunnat ha tömmarna på varsin sida!!!
Annars har jag varit tvungen att ha dem på vänstersidan för annars knep han ihop hela rumpar och sparka..
Tänk vilka småsaker man kan bli så glad över, med en häst som egentligen är inkörd..
Men kan väl tala om vad som hände de tre senaste gångerna han blev körd.
-Tredjesista gången var när han skulle starta i ett lopp, värmde bra, men i defileringen börjar han helt utan förvarning att börja tokslå - det slutade ändå bra, inga sparkar träffade någonstans.
-Nästsista gången provade vi att ta bort hela ryggstycket och knöt fast vagnen i selen istället, utifall det var ryggstycket som störd honom då han alltid ställde sig konstigt med bakbenen när man satte på svanskappan.
Då kom vi fem meter utanför stallet innan Affe knep ihop hela rumpan och körde hela bakdelen under sig så pass att han hade kunnat krypa under skalmarna, efter tio meter gav vi upp - innan sparkarna kom..
-Senaste gången, i april -09 snö var det iaf.., skulle den gamla gubben i granngården köra ut Affe i sin tunga rockard - han brukar kunna lugna ner de värsta hästarna.
Men när gubben skulle släppa loss Affe för att köra ut hann gubben inte ens ta tag i tömmarna innan Affe hade skenat ut ur stallet.
Affe skenade runt, ute på stora vägen bla. innan han sprang in i trädgården utanför stallet och mellan två äppelträd där rockarden kilades fast mellan träden.
När Affe kände att han satt fast började han slå, han slog så mkt att det rann blod efter båda bakbenen och nästan allt hår på insidan av båda benen var bortnötta..
Aaa...då kanske ni förstår varför det känns rätt stort att kunna tömköra honom utan att han stressar upp sig bara han ser selen :)
En bild i skogen - rätt mörkt...
Och en lite ljusare, utanför hagen.
Hästarna | 2010-09-01 @ 22:23:00
Pelle - Red på en massa olika stigar så vi tillslut kom fram till ridbanan i H-by.
Tränade mkt öppna och skänkelvikningar i skritt och trav.
Blev en del "start/stopp" trav-halt-trav-halt.
Han hade en jättefin lugn och högtsamlad trav, underbart att sitta ner :)
Tränade även lite på våran jog/g?heter det så? haha xD i vilket fall, det är inte våran starkaste sida..
Blev inte så mkt ridning på ridbanan faktiskt, när jag var påväg hem igen kom jag på att vi hade ju inte tagit ett galoppsteg ens - haha men jag var så nöjd så då fanns ju ingen anledning att fortsätta nöta :P
Affe - Tömkörde faktiskt idag(!)
Förra gången var väl typ i december...
Men han var så otroligt duktig, inget stress, inget krångel med att inte gå frammåt och låtsas att han inte förstår och framförallt - inga sparkar!
För första gången har jag även kunnat ha tömmarna på varsin sida!!!
Annars har jag varit tvungen att ha dem på vänstersidan för annars knep han ihop hela rumpar och sparka..
Tänk vilka småsaker man kan bli så glad över, med en häst som egentligen är inkörd..
Men kan väl tala om vad som hände de tre senaste gångerna han blev körd.
-Tredjesista gången var när han skulle starta i ett lopp, värmde bra, men i defileringen börjar han helt utan förvarning att börja tokslå - det slutade ändå bra, inga sparkar träffade någonstans.
-Nästsista gången provade vi att ta bort hela ryggstycket och knöt fast vagnen i selen istället, utifall det var ryggstycket som störd honom då han alltid ställde sig konstigt med bakbenen när man satte på svanskappan.
Då kom vi fem meter utanför stallet innan Affe knep ihop hela rumpan och körde hela bakdelen under sig så pass att han hade kunnat krypa under skalmarna, efter tio meter gav vi upp - innan sparkarna kom..
-Senaste gången, i april -09 snö var det iaf.., skulle den gamla gubben i granngården köra ut Affe i sin tunga rockard - han brukar kunna lugna ner de värsta hästarna.
Men när gubben skulle släppa loss Affe för att köra ut hann gubben inte ens ta tag i tömmarna innan Affe hade skenat ut ur stallet.
Affe skenade runt, ute på stora vägen bla. innan han sprang in i trädgården utanför stallet och mellan två äppelträd där rockarden kilades fast mellan träden.
När Affe kände att han satt fast började han slå, han slog så mkt att det rann blod efter båda bakbenen och nästan allt hår på insidan av båda benen var bortnötta..
Aaa...då kanske ni förstår varför det känns rätt stort att kunna tömköra honom utan att han stressar upp sig bara han ser selen :)
En bild i skogen - rätt mörkt...
Och en lite ljusare, utanför hagen.
Sara
sv; haha märke det!: Jobbigt för öga att försöka titta på altl så man inte skulle missa något!;)